e-infinitiv

Frå Wiktionary - den frie ordboka

Nynorsk[endre]

Substantiv[endre]

e-infinitiv m (bunde eintal e-infinitiven, ubunde fleirtal e-infinitivar, bunde fleirtal e-infinitivane)

  1. infinitiv som endar på e, til skilnad frå a-infinitiv og kløyvd infinitiv
    Ordet «å spele» er eit døme på e-infinitiv.